Nationalism-FAQ 4 juli 2006 Revidering: 1.1 Syfte: Nationalism-FAQ:en definerar nationalism och pannationalism, förklarar deras relevans för medborgaren och utforskar de förändringar civilisationen skulle genomgå i ett pannationalistiskt system. Innehållförteckning 1. Definition 1.1 Vad är nationalism? 1.2 Varför är nationalistiska rörelser "socialistiska"? 1.3 Vad är pannationalism? 1.4 Vad är ras? Etnisk grupp? Nation? 1.5 Är det ett politiskt system? 1.6 Vad är nationalismens syn på klasser? 2. Tillämpning 2.1 Hur skulle politiken förändras? 2.2 Hur skulle mitt liv förändras genom pannationalism? 2.3 Är nationalister rasister? 2.4 Skapar inte nationalism krig? 2.5 Skulle detta få vår ekonomi att haverera? 2.6 Hur hoppas ni uppnå detta? 2.7 Skulle det fungera? 2.8 Hur kommer detta att göra mitt liv bättre? 3. Relevans 3.1 Varför behöver vi förändring? 3.2 Varför inte en mindre omfattande lösning? 3.3 Varför skulle jag bry mig? 3.4 Vad kommer jag att få ut av detta? 4. Författarskap 4.1 Författare 4.2 Sponsorskap 4.3 Revideringshistorik ---=^=--- Sektion 1: Definition 1.1 Vad är nationalism? Nationalism är uppfattningen att politiska grupper ska skapas kring idén om "nationen" eller en befolkningsgrupp förenad av kultur, ursprung och språk. Som sådan är nationalism ett "kulturstyre" där kulturella värden kommer före vinstintresse eller popularitet, vilket möjliggör ett framförhållningens ledarskap i stället. Med vinstmotiv blir varje objekt, idé och person till salu, och samhället leder sig själv i cirklar. Med ledarskap fastställer samhället sina mål och rör sig i riktning mot dem. Termen "nationalism" kommer från begreppet "nation", som har en annan betydelse i dagens politik. För närvarande är världens nationer politiska konstruktioner utgörande gränser, juridiska system och ekonomier, kallade "nationalstater". Dessa är inte kompatibla med synen på nationen som var vanlig i historien fram tills det senaste århundradet: Begreppet "nationalism" används generellt för att beskriva två fenomen: (1) den attityd som en nations medlemmar har när de bryr sig om sin nationella identitet och (2) de handlingar som en nations medlemmar företar sig när de söker uppnå (eller bevara) självbestämmande. (1) väcker frågor kring konceptet nation (eller nationell identitet), som ofta defineras i termer av gemensamt ursprung, etnicitet eller kulturella band, och medan en individs medlemskap i en nation ofta betraktas som ofrivilligt, så betraktas det ibland som frivilligt. http://plato.stanford.edu/entries/nationalism/ Nationalstaten enligt vår nuvarande modell använder abstrakta koncept för att ena sina befolkningar, som har föga gemensamt på en kulturell eller etnisk nivå, och blir sålunda rivaliserande kulturer. Dessa abstrakta koncept tar vanligtvis formen av en konstant som aldrig kommer att visas som enskilt rätt eller fel, likt "frihet" eller "frihandel", utan i avsaknad av kulturell enighet är ekonomin det som för folk samman. Således ersätter ekonomin kulturen, och snart är varje objekt, idé och person till salu. I dessa handelsdrivna samhällen finns inget utrymme för ledarskap eftersom det som säljer är inte rätt beslut, utan det populära beslutet, oavsett hur korkat det är. De som uppehåller högre värden som att göra det som är rätt, lever i enlighet med traditionen och bryr sig om följden av sina handlingar i stället för att tjäna pengar, bestraffas. De med de lägsta möjliga värderingarna, de som inte bryr sig ett dugg om konsekvenserna av sina vinstgivande aktiviteter, belönas. De moderna staterna i väst, öst och Mellanöstern är döende på grund av denna ledarskapsmetod. Människor uppmuntras att ägna sig åt sociopatiska vinstgivande aktiviteter, och det gör de, vilket orsakar indirekt skada och samhällskostnader. Ledare är beroende av popularitet och undviker därför sanningen till förmån för populära uttalanden. Resultatet är ett samhälle i förfall, där få håller med i någon riktning och det finns inget trovärdigt ledarskap förutom i finansvärlden. Sådana samhällen existerar så länge de har tillgångar och faller sedan omedelbart bort från historiens radar. Nationalism motsätter sig denna trend genom att göra kulturella värdesystem viktigare än pengar. Detta knyter samman folk som nation, visar dem en tydlig väg mot vad som är bra för nationen och låter pengar tjäna folket i stället för att styra dem. Den påminner oss också om att populära idéer vanligtvis är illusioner och att vi måste leda oss själva enligt en långsiktig plan. Utan den lösning som nationalism erbjuder kommer moderna samhällen att leda sig in i en avgrund av inbördes konflikter, låg nativitet, krig, föroreningar och kriminalitet. 1.2 Varför är nationalistiska rörelser "socialistiska"? Nationalistiska rörelser sägs vara "socialistiska" eftersom det bästa ordet vi enligt våra moderna ordböcker har för en befolkning som värderar kultur mer än pengar är "socialistisk". Detta innebär att ekonomin och själva staten tjänar befolkningens kulturella mål. Detta är konceptet för en "organisk stat" eller civilisation inom vilken värderingar och ursprung inte kan separeras från styrandets filosofi, och ekonomi och politik tjänar detta i stället för att föras bort från det till oligarkers fördel. 1.3 Vad är pannationalism? Pannationalism är tanken att varje etnisk grupp på jorden förtjänar sin egen nationalistiska stat, även de av blandad etnicitet. Medan enskilda grupper kan välja att vara nationalistiska, är pannationalism tanken att alla grupper arbetar tillsammans för rätten till nationalism för samtliga grupper. Pannationalism är tanken att det bästa sättet för mänskligheten att styra sig själv, är att varje etnisk grupp har nationellt självstyre och är oberoende andras tillsyn eller kritik. 1.4 Vad är ras? Etnisk grupp? Nation? Ordet 'ras' har tre viktiga definitioner. För det första, i det vardagliga talet och forntida historien tillämpas gäller det den mänskliga evolutionens tre huvudgrupper: afrikaner, asiater och européer. För det andra, i historisk bemärkelse beskriver det varje nivå av evolution inom dessa grupper, till exempel bland européer: "neoliter", falider, alpinider och nordider. Slutligen används det som en synonym för "etnicitet", vilket betyder den specifika blandningen av raser och nedärvda anlag som definerar en lokal befolkning, såsom "laotier" eller "alsasser". Nationalismen använder den sistnämnda definitionen med medvetenhet om den första. Begrepp som 'ras' används för att beskriva grupper som märkbart delar egenskaper (det finns ingen "rasgen"; ras i detta sammanhanget är en samling attribut begränsade till ett område). Varje rasgrupp har unika drag utvecklade av dess väg genom evolutionen. Varje etnisk grupp har också sådana unika förmågor och benägenheter. De med obrutna etniska arvsanlag har dock en medfödd intuition som vägleder dem mot deras etnicitets värderingar, eftersom kultur formas av dess lokala befolkning och bestämmer också vilka som har framgång och därmed formar samma befolkning. Varje etnisk grupp delar fler drag med andra av samma ras än med andra raser, men delar flest drag med den egna gruppen. Folk som föds utan ett klart led av arv, kultur och språk är på glid i en värld av för många beslut. De kan fatta vissa av dessa beslut, men andra kräver ålder/erfarenhet, tid och förmågan att tänka kritiskt. De flesta människar saknar dessa förmågor och kommer därför att fatta dåliga beslut som får långsiktiga konsekvenser. De kommer att vara omedvetna om denna process tills de blir äldre. Kultur förhindrar detta problemet genom att ge folk sätt att utföra uppgifter väl som inte förändras. När vi tänker kritiskt på saken, har det mesta som gör livet bättre eller sämre inte förändrats sedan mänsklighetens begynnelse. Samma värderingar som gjorde en person heroisk och respekterad då gäller även nu. Kulturen bevarar detta, och avsaknad av kultur i handelsdrivna samhällen byter ut den mot en illusion som möjligen har extremt allvarliga konsekvenser. 1.5 Är den ett politiskt system? Medan den inkluderar vad vi skulle identifiera som ett politiskt system, förenar pannationalism kultur, politik och filosofi med en stats inhemska befolkning. Pannationalism är av den anledningen ett civilisationssystem. Ett politiskt system behandlar politik, medan ett civilisationssystem behandlar helheten hos den mänskliga bosättningens konstruktion. Nationalism ansluter sig till "nationen", som är en organisk stat bestående av folk förenade genom kultur, ursprung och språk. Pannationalism stödjer en värld av sådana nationer. När varje etnisk grupp besitter autonomi bevaras kulturen. Om vi slår ihop kulturer förstör vi dem och får köpcentrakultur. Kultur är den enda kraft som kan stå emot kapitalistisk framfart, vansinnig massreligion (inte all religion) och andra krafter som uppstår när det inte finns någon kulturell enighet. Utifrån mitt perspektiv vill de flesta människor inte skada andra raser, men de vill också ha en egen kultur. Av denna anledning väljer vi ett system där var och en erhåller kulturellt självstyre och avvärjer sjuklig kulturlös globalism - och det systemet är pannationalism. I moderna system förutsätts kultur vara ett personlig val, vilket innebär att det inte kan delas gemensamt och dör därmed. I dess ställe får vi en storebrorsregering som antar känna till en enda regel som är bäst för alla folkslag, påtvingar dem den och reducerar all kultur till minsta gemensamma nämnare genom en kompromissande process. Detta är typiskt för system där politiken inte är förenad med en filosofi för den civilisation som är väsentlig för dess kultur. Pannationalism tillåter varje etnisk grupp att bevara och utveckla sin egen civilisationsformel. 1.6 Vad är nationalismens syn på klasser? Klass, eller rangordning av människor efter tjänad inkomst, är sprunget ur filosofin känd som socialdarwinism, som förutsätter att de personer som är bäst i ett samhälle är de som tjänar mest pengar. Medan det finns ett visst samband i att de smartare, hälsosammare och karaktärsstarka kommer att göra bättre ifrån sig oavsett uppgift, är det en illusion att förmoda att de är motiverade av att tjäna mer pengar. Nationalister inser att de bästa människorna sällan är osäkra och därmed behöver överflödiga rikedomar för att rättfärdiga sitt eget värde inför sig själva. Fördelen med att använda kulturella värderingar i stället för pengar för att rangordna människor är att vi kan plocka ut de bästa i vår etniska grupp och låta dem utföra uppgifter som inte bara berikar dem personligen, utan berikar oss alla. Då samtliga för mänskligheten kända samhällen nödvändigtvis rangordnar människor efter förmåga och hängivenhet, är det omöjligt att undvika hierarkiska strukturer, men om vi använder en hierarki baserad på personligt värde i stället för pengar, kan vi dela in människor i "kaster" som reflekterar de uppgifter de är kapabla till. Eftersom ärftlighet avgör det mesta av denna förmåga, överförs kastställningen mellan generationerna såvida personen i fråga inte visar sig olämplig för sin tilldelade uppgift. Forntida samhällen använde kastsystem som ett sätt att skilja mellan kritiska tänkare som blev ledare, kapabla människor som blev hantverkare och markägare, och de vars förmåga begränsade dem till att arbeta för andra och blev arbetare. Detta system är vänligare då det uppmuntrar folk av alla förmågor att se sig själva som ett lag vars mål är livskvalitet för hela samhället, och eliminerar klasskamp och mellanklassligt sabotage som förblir genomträngande i moderna samhällen. De forntida hinduerna t.ex., definerade kast genom "karma" i vilken individen växte i kompetens, hälsa och nobless genom selektiv fortplantning och därigenom långsamt klättrade upp för förmågans stege mellan generationerna. Detta är en mer realistisk syn på naturligt urval än socialdarwinism. ---=-=--- Sektion 2: Tillämpning 2.1 Hur skulle politiken förändras? Nationalstaten skulle upphöra i ett pannationalistiskt system, likaså samhällen där ekonomi och politik leder folket. Folket skulle kunna förfoga över sin egen framtid som helhet och vara mindre själviska då det skulle finnas gemensamma värderingar som alla skulle kunna sträva efter. Det skulle etablera tydliga gränser för vad som förväntas och vad som inte skulle vara tillåtet, och skulle göra att regeringen kan vara mindre påträngande. När en regeringen inte behöver definera värderingar reduceras den till en rimlig storlek. När ekonomin inte används för att definera värderingar, blir värderingar mindre behändiga för dem som vill beröva folket dess välstånd. I denna förändrings sammanhang skulle politiken inte förändras särskilt mycket. Det skulle fortfarande finnas en ledarskapsprocess, men en mer mogen sådan. I stället för att ge vanvettiga löften om välfärd eller "frihet" i förhandling med individen, skulle politiker behöva behandla de frågor som hela samhället står inför. I stället för att rättfärdiga handlingar på grundval av att det ger vinst, skulle potentiella handlingar överensstämma med en befolknings kulturella värderingar. Pannationalister tenderar att vara realister. Vi inser att krig alltid kommer att existera, att mord alltid kommer att existera, och att kriminalitet alltid kommer att existera. Alla människor kan inte vara förnuftiga, och om alla människor tänkte likadant skulle tristessen snabbt infalla. Målet med ett hälsosamt samhälle är att minimera uppträdanden som försvagar det som helhet, och att genom detta stärka sitt folk. I denna nya sinnesstämning skulle politiken bli uppriktigare, mer realistisk och mindre slumpmässig. 2.2 Hur skulle mitt liv förändras genom pannationalism? Världsnationalism skulle ge varje etnisk-kulturell grupp sitt eget självstyre, vilket skulle minska antalet krig utkämpade inom länder såväl som etniska konflikter som i nuläget pågår inom de flesta industrialiserade nationer. Det skulle inte finnas samma behov av en stark regering, av att utkämpa krig mot "terrorism", av en allmän moral som kedjar fast människor till den lägsta gemensamma nämnaren, som inte tjänar någon utom oligarker. Kulturella värden skulle ersätta allmän moral och individers moraliska kapacitet skulle bli viktigare. 2.3 Är nationalister rasister? Nationalister brukar sammanfatta det så här: Nationalism är bevarandet av ditt folk, rasism är att jämföra dem mot andra. Det som vi betraktar som "rasism" är ett resultat av mångkulturella system där olika kulturer måste tävla, inte bara om välfärd, utan också om kulturella normer. Denna konflikt kan inte allmänt erkännas så länge mångkultur anses "gott", så den drivs underliggande i form av bestående etniska spänningar. Nationalism gör slut på detta i en nation. Pannationalism gör slut på det i alla nationer genom att ge varje grupp autonomi och frihet att leva enligt sina egna normer. 2.4 Skapar inte nationalism krig? Långt ifrån. Nationalism är ett förnuftigt system, men de som motsätter sig den förnekar detta, och genom att försöka skapa ett orealistiskt alternativ skapar man fler krig. Första världskriget skapades av nationalstater som strävade efter imperialistisk överhöghet och formade allianser som drev dem till brutal konflikt. Andra världskriget, som till sin essens var en fortsättning på samma konflikt, startades genom hotet från en annan sorts internationell allians, kommunism. Denna spänning ledde sedermera till kalla kriget, som höll världen gisslan under kärnvapenhot i nära femtio år. Bakom imperialistiskt tänkande ser vi en enkel orsaks rot: vinstintresse för investerares del i de inblandade länderna. Till skillnad från erövring i forna tider, då länder krigade mot närbelägna områden i syfte att expandera, så exploaterar imperialismen resurser i fjärran nationer för den industriella ekonomin i den imperialistiska makten. Detta gör människor förmögna inom den nationen, men som med alla handelsdrivna beslut skapas långsiktigt förfall, som senare exploderar i problem som alla måste betala för. Nationalism orsakade inte kalla kriget; rädslan för nationalism gjorde det. Nationalism orsakade inte Vietnamkriget; rädslan för vietnamesisk nationalism gjorde det. Nationalism orsakade inte Irakkriget; Iraks oförmåga att dela sig i tre nationer (kurder, shia, sunni) gjorde det. I Jugoslavien orsakade misslyckandet att erkänna två nationella gruppers självstyre konflikt. Nationalism får krig att upphöra genom att skydda nationers folk från vansinniga yttre allianser likt globalistisk kommunism, NATO, alliansen Österrike-Ungern och nu FN. Första världskriget orsakades delvis av två motståndande allianser utvecklade under Bismarcks diplomati efter fransk-tyska kriget. ... Vid uppgörelsen vid Wienkongressen 1815 ignorerades nationalismens princip till förmån för bevarandet av freden. Tyskland och Italien förblev uppdelade stater, men starka nationalistiska rörelser och revolutioner ledde till enandet av Italien 1861 och Tyskland 1871. http://www.cusd.chico.k12.ca.us/~bsilva/projects/great_war/causes.htm Förenta staterna är numera havererat av rasliga motsättningar eftersom olika grupper inte fungerar ihop. Dess lösning är att försöka betvinga problemet. Som under andra världskriget kommer detta att leda till större problem längre fram. Lustigt nog är USA världens främsta mångkulturella förkämpe och samtidigt staten som har haft flest problem med rasupplopp, orättvisor, rashat och hög brottslighetsfrekvens. I nuläget ligger landet etta bland industrialiserade länder i antalet fängslade människor, liksom i antalet startade och förlorade utländska politiska krig. Nationalism skulle bota detta om folk hade accepterat det. 2.5 Skulle detta få vår ekonomi att haverera? Det skulle stärka vår ekonomi genom att rationalisera den mot att producera konkreta saker som gör livet bättre för invånarna i varje nation. Nationalstatsekonomier är vårdslösa eftersom de alltid drivs av popularitet (och konsekvent underskott) på varje vara eller tjänst. En nationalistisk ekonomi sätter kulturella värden främst och minskar spekulationen till förmån för en god levnadsstandard för alla, baserad på mängden tillgångar framställda av nationens arbetare. Vidare skyddar nationalistiska ekonomier arbetarna från de slumpmässiga trender startade av spekulerande kapital som resulterar i oregelbunden anställning. 2.6 Hur hoppas ni uppnå detta? Vi tror att pannationalism är en bättre samhällskonstruktion och precis som med vilken annan metod som helst, kommer vi att förklara tålmodigt som en företrädare till att få existerande politiska enheter att anamma den, eller om det misslyckas, skapa ett eget politiskt parti. 2.7 Skulle det fungera? Folk kan motiveras av annat än självisk kapitalisering av tillgångar. När man tänker på de bättre människor man känner, ser man att även om de gillar att tjäna pengar, så fattar de de större besluten i livet baserade på fler värderingar än just att tjäna pengar. Ett nationalistiskt system skulle motivera folk i riktning mot dessa värderingar, vilket skulle ersätta rena vinstmotiv med ett faktiskt deltagande i ett levande samhälle. 2.8 Hur kommer detta att göra mitt liv bättre? Våra samhällskostnader (innefattande våldsamt förfall i städerna, rovgirig affärsverksamhet och en känsla av saknad av vägledning mot värderingar) skulle minska. Detta skapar en bättre plats att bilda familjer på, ha vänner eller bara vara sig själv. Det kan vara den slutliga friheten att leva i ett samhälle där man inte ständigt badar i motsättningar och andras själviska behov. I ett samhälle av egenintresse kan inte normer existera, och medan vi njuter av våra "friheter" skapar vi långsiktiga problem för våra barnbarn. Miljöförstöring, överbefolkning och det tilltagande våldet samt förfallet i våra städer är bevis på detta. Nationalism får det kommersiella samhället, som förstör kultur och producerar en kulturell och etnisk "grå massa" som inte har några andra värderingar än de de lär sig från tv:n, att upphöra. När kultur är viktigare än vinst agerar folk efter vad som är rätt för samhället som helhet, i stället för vad som gynnar dem personligen, men har destruktiva konsekvenser. Vad de trettio senaste åren har visat oss är att när man bara tjänar sitt uppehälle och ignorerar de större problemen, växer de i storlek likt tumörer. Det finns ingen väg runt detta problem utom en förändring av systemet. ---=-=--- Sektion 3: Relevans 3.1 Varför behöver vi förändring? Det vi som samhälle gör fungerar inte. Om vi blundar på ena ögat kan vi ignorera problemen, men de blir ständigt värre och kommer till slut att dränka oss. Och nu när vi ser vår kulturs sanna natur, så inser vi att det inte är särskilt kul att bo i ett industriellt modernt samhälle baserat på funktioner och inkomst. Vi är som varelser bundna att vilja ha mer. Vi vill ha en erkänd plats i ett samhälle, en kultur som bekräftar de värden vi tycker är sanna och framför allt något vi kan bygga på för en bättre framtid. Det finns ingen sådan uppfattning av vårt nuvarande samhälle om man frågar folk utan en kamera i närheten. Varje etnisk grupp vill ha självständighet och förtrogenhet, eller kulturell och etnisk likhet med människorna omkring dem. Detta gör slut på känslan av att man är ensam mot världen. Det gör slut på begäret att arbeta för själviska ändamål eftersom individen nu är del av en kultur och arbetar för den organiska helhetens hälsa. Till skillnad från en regering så både ger och tar kulturen, och den "kommenderar" inte eftersom den själv är formad av enighet. Utan denna enighet är tanken om ett samhälle löjlig eftersom bara ett fåtal kommer att arbeta, medan andra snyltar på samhället i stort. 3.2 Varför inte en mindre omfattande lösning? Talrika reformer har testats inom det statsskick vi nu har, men naturen hos alla system är att forma nya idéer till former som är bekväma för systemet självt. Som ett resultat av den processen förekommer "förändringen" i små doser och blåses bort av förändringen inom den politiska makten bara två år senare. Vårt nuvarande system kommer inte att hantera problemet. Ännu viktigare är att pannationalism är ett civilisationssystem och inte bara ett politiskt sådant. Ute efter en "kovändning"? Medan vår nuvarande inställning till regeringar kvarstår, kontrolleras all förändring av den typ av system inom vilket den måste uppstå. Hur består ett dåligt fungerande system? Vi har splittrats eftersom det inte finns någon ledande etnisk-kulturell enighet i vårt land, så när de saknar en större idé att fästa sig vid, röstar folk på vad som helst som de tror kommer att gynna deras plånböcker. De har (tydligen) ingen aning om att de flesta av dessa "vinster" skapar nya katastrofer i samhällskostnader som de själva till slut betalar, vilket neutraliserar deras nya intäkter och lägger till skulder som tidigare inte fanns. Pannationalism gör slut på våra motsättningar genom att tillåta autonomi för varje etnisk grupp och samarbete mellan etniska grupper. 3.3 Varför skulle jag bry mig? Om du har en familj eller vänner du bryr dig om, eller helt enkelt bara gillar livet eller uppskattar naturen, så vill du ha en bättre framtid. Du vet att vår nuvarande bana inte kommer att leda till annat än ödeläggelse av de finare sakerna i livet. Eftersom du har ett fungerande förstånd är det upp till dig att välja bästa möjliga framtid. Om du har en stark övertygelse kommer du att finna dig arbeta mot den framtiden på de sätt som passar med ditt nuvarande liv. 3.4 Vad kommer jag att få ut av detta? Om du har sett tillräckligt av det moderna livet för att vara cynisk, kommer du att förstå varför pannationalism, eller tanken att ordna länder kring kultur och inte ekonomi, är en god idé. Vi minskar de där samhällskostnaderna och gör livet lättare och meningsfullare. Du kommer alltid att ha ett sammanhang i den storfamilj känd som kultur. Onödiga konflikter minskar, såväl som det giriga vinstmotivet. Detta skapar ett förnuftigare samhälle och ger dig mer tid åt det du verkligen bryr dig om. ---=-=--- 4. Författarskap 4.1 Författare Denna FAQ skrevs av Chris Stevens, en tänkare med säte i Texas. 4.2 Sponsorskap Pan-Nationalist Movement http://www.pan-nationalism.org/ 4.3 Revideringshistorik - Version 1.1 / 26 november 2006. Utkastet definitivt. ---=^=--- Med upphovsrätt (c) 2006 Pan-Nationalist Movement Får återpubliceras så länge upphovsrätt och länk står kvar. Alla rättigheter reserverade.